Uncategorized

Galna upptåg

När jag var liten så höll mina jämnåriga på med olika sporter så som fotboll , ridning, handboll, bandy etc. och rätt ofta så vann dom och fick känslan av seger och det var det man kunde skryta om i skolan dagen efter.

Man kan tävla i många olika sporter och jag som var ett säreget barn fick nys om att det skulle vara SM i tuppgalning på Baldersnäs Herrgård. Naturligtvis så anmälde jag mig och min Dvärgkochin tupp Audi .  Ni som inte är trägna followers till denna unika sport är det den tupp som gol flest gånger under 15 minuter som vinner. Med tuppen under armen ställde jag mig och föste in han i sin bur. Tog 2 steg åt höger och höll krampaktigt i block och penna.  Burarna mörklades och nu var det bra och vänta på startskottet. I hela 13 minuter satt alla tuppar som i trans när en liten vit tupp började att styla vid namn Conrad. Jag tänkte fasiken också sträck på sträck antecknades och när slutsignalen ljöd tänkte jag detta gick åt helvete. Men när lapparna samlats in blev det utropat att “Det är otroligt jämt idag mina damer och herrar det står mellan tupparna Audi och Conrad´´ Magen bubblade upp och jag kände endorfinet rusade runt i blodomloppet.

Nu var det sudden death omgalning i 5 minuter. Känslan när du inte vet  om du skall kissa på dig eller kräkas. Man blir så nervös att man inte kan prata. Helt plötsligt blev det fart på Audi och han öppnade strupen medans Conrad som var rutinerad SM vinnare höll näbben stängd.

Ja vid detta skivade bord sitter år 1999 svenska mästaren i tuppgalning.  Jag har nog aldrig varit så stolt 13 åring och får pryda en helsida i Allers och flertalet andra tidningar och bli intervjuad i radio slog allt som en fotbollsmatch skulle kunnat ge. Mitt i radio intervjun så ser jag min mamma springandes och skrikandes “stoppa honom´´. Tuppen som vi lånat av grannen för att vidga vårt startfält hade rymt. Man pratar om att vi i vår tid är dåliga och ställa upp för våra medmänniskor. Detta måste varit ett unikt tillfälle då alla arrangörer och besökare jagar en tupp runt hela herrgården.  En storslagen syn.

Ni kan tänka min skoldag därpå efter att kammat hem denna ärofyllda titel. Som en tupp i hönsgården.

 

Som alla kända idrottare lägger man skorna på hyllan efter sina glansdagar så gjorde även jag men till en helt annan nivå.

Höns är lurigare än vad man tror och när man möter en tupp vars liv går ut på att ta livet utav dig. Så utvecklade jag en fobi/ rädsla för detta djurslag fjäderfän. Ankor hade jag som rädsla tidigt i livet.

När jag önskade mig en gris önskade min syster sig en anka. Allt ska vara rättvist så hon fick en stor myskanks hane som va minst 2 m mellan ögonen.  Denna kära anka vid namn Ankebank har jagat mig genom min uppväxt så kanske inte så konstigt att rädslan tar överhand när man ständig såg ut som en påskkärring på väg till Blåkulla varje gång jag skulle beträda gårdsplanen.  Hundviskaren brukar tala om den förlängda armen när han hanterar aggressiva hundar sopkvasten var min men tyvärr utan resultat.

Så nu när jag tog över gården. Första jag gjorde gav bort alla fjäderfän. Då jag hade hjärtklappning varje gång jag skulle mata dom och absolut inte att jag skulle ta i dom.

 

 

Men så kommer det en tid där man hittar någon som skall dela ens vardag/ liv. När min kära sambo sa att jag vill ha höns och ankor gick det en ilande stöt igenom mig av motvilja.

Som i alla andra så förhållande får man kompromissa så nu lever det ett tiotal höns och ett tiotal ankor här på gården.

Lyxigt liv lever dom med golvvärme och spaavdelning inomhus på vinterhalvåret och små söta barn pooler utomhus på sommaren. Ankorna går lösa och jag tittar mig över axeln en och två gånger hela sommarhalvåret och tänker snart tar dom mig.

Min sambo skall snart ligga ute på jobb och nu när det är valår,  det parti som kan klubba igenom att det blir RUT berättigat att mata höns dom får min röst direkt!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *